För några veckors sedan plockade jag ut den här koppen ur ugnen. Ibland, ganska sällan, drejar jag något bara för att det är kul. Som den här koppen. Tänkte behålla den själv men så fyllde visst min gamla bästis Linda år.
Linda och jag har känt varandra i 20 år. Vi hamnade bredvid varandra i en aula med säkert tusen gymnnasieelever. Båda nyinflyttade till Gotland. Otroligt nog hamnade vi också i samma klass. Jag vet inte hur många nätter vi sovit skavfötters i hennes flickrum. Eller hur många skratt och tårar som vi har delat. Många. Det är tunga grejjer. Nu är vi mammor och vuxna men ändå precis likadana. När vi hörs är det som om tiden har stått stilla. Och det är tur för vi är så dåliga på det där med att ringa..
 |
| Örat blev så snajdigt tycker jag. |
Det är det som är det bästa med riktiga vänner. Koppen är underbart vacker!
SvaraRaderaHa en härlig dag!
Kram Sofia
Hej! Så ska det vara med riktiga vänner o det är så skönt att vi har dem! Duktig du är på ditt...kram
SvaraRaderaDet är bästa vänner det! Har ett par sådana och jag är så tacksam för det..
SvaraRaderaEn så fin kopp, vänninan måste ha blivit överlycklig!
KRAM!
Instämmer i kören -underbart med en sådan vän och koppen är såå fiin! Örat är mer än snajdigt: Förmer än utsökt som Zetas trädgård kallar sina fiinaste växter -helt fantastiskt uttryck tycker jag ;)
SvaraRaderaJag sitter här o svettas över de små insekterna... Måtten -är de på varje enskild grej o inte på hela kartan?
Kos å klem Cecilia
så himla duktig du är- hela koppen är ljuvlig!!! Kram Johanna
SvaraRaderaVad fint du beskriver den speciella vänskapen som finns med vissa få, riktigt gamla vänner. Dem kan man saknar med samma känsla som när man är ute och reser, och drabbas av hemlängtan.
SvaraRaderaDet är härligt med riktiga vänner! Då är hon också värd en så fin kopp!!! Jättesnygg!
SvaraRaderakram Lotta