Kattungen

är här! 

The kattunge story:
Mina svärföräldrar bor i ett stort vackert hus i Rönneshytta city. Granne med en kattentusiast utan kontroll kan man säga. För katter har de. Mååånga. En sommar kröp en liten kattmamma in under deras hus och fick två kattungar. Jag och Sebastian fångade in både mamman och ungarna (vilket jobb..) och lämnade dem till ett katthem för att de skulle få ett bättre liv än som kringströvande vildkatter. Nät sattes i alla hål runt grunden för att undvika att historien upprepades. Har funkat fint tills nu. Ett nät hade glidit åt sidan och vips satt där en liten kattunge i hålet. Liten och mager. Fruktansvärt söt med isblå ögon. Jösses. Jag tänkte hela tiden på den där katten. Började stödmata den med kattmjölk i flera veckor. Vi bestämde att de skulle få bo hos oss. Ringde veterinären och fick rådet att ta hem den innan den blev för stor och vild att fånga. Jag vet att kattungar mår bäst hos sin mamma. Den är ju så liten. Men nu får den förhoppningsvis ett lång kärleksfullt liv hos oss. Med mat. 
(Hona eller hane vet vi inte förrän på onsdag då första veterinärbesöket är inbokat, kan inte se sånt..)