Goda

Alltså bullar. Man äter en smörig, sockrig rackare och livet känns med ens lättare. Eller tyngre. Det beror på hur man ser det. 

Jag tycker att jag lyckas rätt fint med mina. Men har hört av min svåger att det finns en brasiliansk brutta i Bryssel som gör de godaste.. Jojo säger jag.


Idag dyker två av mina barndomsvänner upp här på vischan. Dom gillar mina bullar. Båda är gravida. Festligt att de kunde ordna det på det viset tycker jag. Snart kan de rulla vagnar och söla med lattes i den stora staden dagarna i ända medan jag sliter här på landet. 


Igår hade jag för övrigt en ganska dålig dag. Började med att snubbla på en rot under joggingrundan. Fick lägga mig raklång i spåret och djupandas medan vristen växte till dubbel storlek.
Tog sen med ungarna till badet, för att de tjatar jämt om att få bada. Väl där med kladdiga plättar och SPRING INTE PÅ BRYGGAN-skrik vill den ena åka hem. 
h e r r e gud. 
Sommarlov. Dom kanske vänjer sig?
Senare, när jag haltade runt på Ikea, tappade jag ena linsen på golvet. Bara att stoppa tillbaka och blinka grus hela vägen hem. Då kom jag att tänka på det här ordspråket:


Livet är en fest och du är bjuden!


Kul fest.