Med solen

kommer energin. Känner ni det? Min förkylning börjar till och med ge med sig efter 2 veckor. Helgen bjöd på bästa vårvädret och istället för att måla i kapellsalen drog vi igång ute, rensade sly och röjde i bodar. Eldade värsta brasan på åkern. Bar ut en mulltoa, blä för den, drack kaffe på verandan och lekte i syrénbersån. 

Många undrar var det där kapellet egentligen ligger, även de som varit hemma hos oss massor av gånger - fast det ligger så nära - så man kan nog påstå att det varit rätt igenväxt. En del skog har också avverkats runt omkring vilket lämnar mig med dubbla känslor, de stora skogarna bakom oss håller på att försvinna och det känns så otroligt sorgligt. Men runt oss har bara ett gäng tallar rykt och vi har mycket mer sol nu så vi är ju glada för det, men det finns fantastiska skogar här med underbara mossiga marker som generationer efter oss måste få uppleva. 

Bakom Sebe där nere skymtar vårt lilla vita hus. Och står man vid vårat gästhus ser man pastorsbostaden och bodarna. 

Pastorsbostaden är verkligen så risig. Man får varken vara känslig för smuts eller läskigheter när man går in där, men vi älskar att vara i det där huset och önskar att det inte regnat in så förbannat. 

Den var den helgen, nu har det börjat snöa och vårfeelingen är ett minne blott. 

God ny vecka!