Nu är dom slut

Ja cupcakesen alltså. Det glädjer oss för vi smaskade tills vi blev åksjuka. Som tur var kom Kajsa från Getingedalens krukmakeri på besök och hjälpte till med en. Det var mycket trevligt. Vi talade om livet och leran. Vi förundrades över frostiga keramiker. Funderade vidare på vad som är fint och fult, tillåtet eller fusk i våran bransch. 
Jag skriver i min bok:

"Även om jag gillar ordet fusk när det gäller keramik är det svårt att dra gränsen för vad som verkligen är fusk eller inte. 

Många tycker nog att färdigblandade glasyrer, dekaler och lim verkligen ligger i riskzonen för att fuskkänslan ska infinna sig. Jag tycker bara att de är perfekta hjälpmedel på vägen till det resultat jag är ute efter. 

Jag anser att alla medel är tillåtna i skapande processer. Resultaten får tala för sig själva"

Vad tycker ni? 

Bild från min bok Fabulös keramik,
kapitel 10 - Lim och Fusk
foto andreas hylthén

Ja de är sånt man kan dryfta i ett iskallt torpkök en dag i februari. Tack Kajsa för trevligt sällskap!
Har ni förresten sett att jag är månadens inspiratör i Tara? Bara en sån sak! (mallgrodamallgrodamallgrodajagvet..)

Snart onsdag hörni.

Piece of cake my ass

Hundra ägg senare. Ett fat med Hi-hat cupcakes från Leilas "a piece of cake". Inte direkt a piece of cake att göra. Man kan säga att något gick fel i varje moment. Mitt fel. Marängen gjorde jag om 3 gånger. Leilas fel. Till slut gjorde jag en annan maräng med sockerlag. Perfekt! Spritsa var som vanligt kul, doppa i choklad var som vanligt en mardröm. Tappade i hela toppen, kladdade och svor. Barnen höll sig undan, hunden satt under trappan och Sebe åkte en sväng med bilen. Men sen så. Tog bilder från bra vinklar och hotade barnen att de minsann skulle se glada ut på bild när vi skulle fika. Och glada blev vi faktiskt för vi blev sjukt kladdiga. Goda var dom också även om Jack mest tyckte om det vita. 

Arbetsrum

Vi håller som bäst på att fixa till arbetsrummet hemma. Det blir fint (fast faktum är att allt ser bättre ut på bild än vad det är - ser så stort och rent ut) med målat grått golv och nymålade väggar. Här ska en flygel snart stå. Visst låter det lyxigt. Men nu är det så att pianot vi har haft i flera år är lite sunkigt. En vinter för ett par år sedan hade vi rätt mycket möss - vi satte in en sån där pipgrej i väggutagen så att alla försvann. Utom en. Micke. Han bodde i pianot. Troligen helt döv efter allt pianospel för han bodde lugnt kvar trots pipgrejjen. På kvällen kilade han snabbt som tusan till köket och hämtade lite smulor hundmat och sen tillbaka in i pianot igen. Det var nästan lite gulligt. När vi tog honom med musfälla lite senare kändes det sorgligt. Förlåt Micke. Men varför bet du av hammaren på A6? 

Nytt under solen i Rönne

Nytt 1. Dymo.
Snart finns det en risk att ALLT i vårt hem bär en Dymoetikett. Kan inte sluta. 
Nytt 2. Rosor i vitt. 
Rosorna från igår hade redan nickat i morse - trots hett vatten och nya snitt - vad gör jag för fel? 
Nytt 3. Bänk.
Härmade min bror och köpte Åhlens genom tiderna snyggaste bänk i kitschigt tyg. Nu måste vi bara renovera hallen också.

Happy thursday!

Sthlm

Igår var jag i Stockholm över dagen. När jag kom ut från stationen lös solen sådär vårligt på mitt bakhuvud. Att gå genom en stad på morgonen är bara för härligt när man inte är stressad. Det luktar wienerbröd, kaffe, cigarett och parfym på samma gång och det är en faslig fart på alla. 

Jag handlade en Dymo-textare på Granit, dök in på Loellas salong och tittade när hon klippte en minst sagt spektakulär frisyr på en dam, tog med henne på lunch (inte damen) och brassade sedan till Expressen. Hoppade på 62:an. Busschaffören var mycket trevlig för det råkade vara min kusin Dogge! Jag frågade om han brukade köra fel ibland.(det hade hänt - sorry, trodde jag körde 54:an hade han sagt då och vänt). Sen visade han vart jag skulle gå av och det var ju bra för man vill ju inte komma försent. På redaktionen kokar det. Ett helt hav av huvuden guppar där inne. Vi planerade mitt jobb med Handarbete och Pyssel-magasinet för hela året. Jag är mycket mallig över att få vara en del av den.

Innan tåget gick hem igen hann jag med en Vetekatten-fika och inhandling av tyg. Inspirerad av det här: 

Så fin struktur med stygn över hela tyget. Vet någon hur det är gjort, antar att man syr dessa stygn för hand?